Vågar man tro att det är vår nu...?

Det vågade jag, M och E igår när vi tog ett varv i Bergianska, diskuterade kinesiska broar, halkade omkring i leriga backar för att inspektera inte helt vanliga vårblommor, käkade glass på en bänk i solen och funderade på Roslagsbanans tidtabell och andra livsmysterier.

Egentligen är det ju helt värdelöst att ta kort på blommor. De kommer varje år, och likadana ser de ut. Det finns ingen som helst originalitet i bilderna nedan, men på något sätt känner man sig nästan tvungen att dokumentera våren. Det är som att man varje år förvånas över att den faktiskt kom, och då måste man ju ta kort eftersom det säkert är sista gången. Det är så ofattbart och underbart att man knappast kan tro att något sådant här sker varje år. Så för säkerhets skull... Blomfotografier!

Bina surrar redan loss på vårens första blomster.

Det gör även hum(b)lan.


Snödroppar hör ju närmast vintern till, så... Övervårade droppar i ett hav av gult. Typisk bild som man om 3 månader undrar varför i helsike man sparade!